När man pratar om rivning eller renovering är det lätt att tänka på det som syns. Väggar, tak, golv och allt som ska bort eller bytas ut. Men under ytan finns ofta mer att ta hänsyn till. Miljöinventering och miljöteknisk markundersökning handlar om att förstå vad som faktiskt finns i byggnaden eller marken innan arbetet börjar. Det är inte bara en formalitet – det är en trygghet både för miljön och för alla som ska jobba på platsen.

Jag tycker det är lite som att göra en noggrann cykelservice innan en långtur. Det kan kännas onödigt just då, men man sparar både tid och problem längre fram. Samma sak gäller med miljöinventering. Det är bättre att veta vad man har framför sig än att upptäcka farliga ämnen när rivningen redan är i gång.

Miljöteknisk markundersökning – grunden till ett säkert projekt

En miljöteknisk markundersökning görs för att ta reda på om marken är förorenad. Det kan handla om gamla industritomter, verkstäder eller bensinstationer där ämnen som olja, tungmetaller eller lösningsmedel kan finnas kvar i jorden. Det går inte att se med blotta ögat, men prover och analyser visar vad som döljer sig under ytan.

För den som planerar att bygga nytt eller ändra markanvändning är det här helt avgörande. Ingen vill stå med ett färdigt bygge och sedan upptäcka att marken inte är säker. Jag tycker det är fascinerande hur mycket man kan läsa ut från jordprover – som ett slags detektivarbete under marken. Det är både teknik och ansvar i ett.

En bra undersökning gör att man kan planera rätt åtgärder direkt. Kanske behövs sanering, eller så går det att bygga utan större ingrepp. Det viktigaste är att beslutet tas på fakta, inte på gissningar.

Materialinventering vid rivning och renovering

Materialinventering så går det till. Vid rivning eller renovering handlar materialinventering om att ta reda på vilka ämnen och material som finns i byggnaden. Många äldre hus innehåller till exempel asbest, PCB eller bly. Det är inget man vill hantera utan att veta om det. En noggrann inventering gör att allt kan tas om hand på rätt sätt.

Jag gillar tanken på att ta ansvar för miljön även i det lilla. När man vet vad som finns i byggnaden kan man sortera och återvinna på rätt sätt. Det blir mindre avfall, färre risker och en renare arbetsmiljö.

Oavsett om det gäller en gammal industrilokal eller ett bostadshus är en miljöinventering alltid värd tiden. Det är lite som att läsa kartan innan man börjar cykelturen – man slipper fel väg och onödiga hinder. När allt är gjort rätt från början blir arbetet smidigare, tryggare och framför allt mer hållbart för framtiden.

Landskapsarkitektur är något jag alltid fascinerats av, även om jag inte tänkte på det förrän ganska nyligen. Det handlar om hur vi formar miljön runt oss – parker, torg, gångvägar och grönområden. Allt det vi tar för givet i vardagen har någon planerat med tanke och känsla. När det görs rätt märks det inte, men när det saknas blir det tydligt.

Jag cyklar ofta, både till jobbet och på fritiden, och märker hur mycket landskapet påverkar upplevelsen. En välplanerad miljö gör allt roligare. Smidiga cykelvägar, grönskande träd och smarta rastplatser gör stor skillnad. Det handlar inte bara om estetik, utan om funktion och trivsel. Ni kan läsa mer här https://inviatech.se/landskapsarkitektur-och-design/

För mig är landskapsarkitektur som att hitta balansen mellan natur och stad. Det är lätt att bygga hus och vägar, men svårt att skapa harmoni. De bästa platserna är de där man känner lugn, men ändå närhet till allt man behöver. Det är där människor vill stanna, prata och leva.

Att skapa miljöer som håller över tid

Det jag tycker är mest imponerande med landskapsarkitektur är helhetstänket. Det handlar inte bara om att plantera träd eller lägga plattor. Det handlar om att förstå hur människor rör sig, vad de behöver och hur naturen svarar.

En bra arkitekt tänker flera år framåt. Hur växer träden? Hur påverkas området av regn, vind och snö? Hur kan man skapa platser som håller över tid och samtidigt känns levande? Det är som att bygga för framtida generationer.

Jag har alltid gillat resor och har sett många städer där landskapsarkitekturen verkligen gjort skillnad. I vissa städer känns parkerna som små oaser mitt bland bilar och trafik. I andra märks det att någon tänkt på detaljerna – belysning, sittplatser, gångvägar. Det skapar trygghet och trivsel.

Det är också spännande hur hållbarhet blivit en naturlig del av allt detta. Att återanvända material, skapa ytor som tar hand om regnvatten och låta naturen vara en del av designen. Det är både smart och vackert.

Naturen som inspiration

För mig är naturen den bästa arkitekten. När man vandrar i skogen eller cyklar längs en grusväg ser man hur allt hänger ihop. Det är ingen slump att det känns rogivande. Allt har sin plats och sitt syfte.

Jag tror vi behöver mer av den känslan i våra städer. Grönområden som inte bara är till pynt, utan där man faktiskt vill vara. Platser där barn kan leka, vuxna koppla av och människor mötas. Det är så man bygger samhällen som håller ihop.

Landskapsarkitektur handlar i grunden om livskvalitet. Om att ge människor miljöer där de mår bra. Det kan vara en park, en cykelväg eller ett torg. Små saker som gör vardagen lite bättre. Och när man tänker efter, är det just de där små sakerna som betyder mest i längden.